Imorse när jag vaknade var jag rätt så överlyckig över att det snöat, ungefär sådär lycklig som man alltid blir när det snöat för första gången varje år men som sen försvinner ganska fort då man själv måste kliva ut i äcklet och bli våt om fötterna. Precis så var det imorse.

Självklart så nöjer sig inte himlen med att kleta ut min mascara med tjocka snöpuffar, nej, nej.. Självklart ska TÅGEN ställa in, bussarna ska åka sakta efter en ploggroda och sen stanna för att någon klumpeduns med sommardäck ramlat av vägen.  Jag drabbades över det förstnämnda, tågen..
Tog ett tidigare tåg än vad jag brukar, just för att jag hade mina föraningar att det skulle bli förseningar.
Kom det något tåg? Nej, nej..
Kom nästa tåg efter en halvtimme? Jodå, men det rörde sig bort bara 20 meter ifrån perrongen.
Fick resenärerna evakuera och hoppa ut genom förarens nödutgång två meter ner till marken? YEP!

När (Om) jag kommer hem idag ska jag krypa ner under mitt täcke med min påse Turkisk Peppar och drömma om Thailand och värma mina fötter..